Konservator Herman Andersson AB

Kalkmålningar

Kalkmålningar
referensprojekt

Vi har haft förmånen att konservera och undersöka flera av de förnämsta romanska och sengotiska målningssviterna i södra Sverige. Vi har särskilt framhävt autenticitetskriteriet i såväl arbete som i dokumentation.

Finja kyrka

Under 2014 och 2015 utfördes en omfattande konserveringsteknisk förundersökning av de berömda och i hög grad autentiska romanska målningarna i Finja kyrka. Undersökningen syftade till att kartlägga bevarandestatus och måleriteknik. Arbetet inkluderade även kartläggning av status hos bevarade målningar över valv.

Liksom vid våra tidigare undersökningar och konserveringsarbeten av romanska målningar bidrog Nationalmuseet i Danmark med kemiska och tekniska analyser av originalmaterialet.

Analysresultaten gav tillsammans med ett mycket omfattande arkivmaterial bilden av en exceptionell situation. Målningarna har utsatts för flera förödande konserveringsåtgärder bl.a. genom mycket omfattande impregnering med Bariumklorid på 1940-talet. Syftet med konserveringen var att det olösliga och allmänt ofarliga saltet Bariumsulfat skulle bildas. Resultatet blev i stället att puts- och ytskikt nu är helt kontaminerat av det mycket toxiska saltet Bariumnitrat. I riskkalkylen för 1940-talets konservering inkluderades inte det nitrat som är rikligt förekommande i den svårt förorenade Finjasjön. För vidare information hänvisas till den bilagda förundersökningsrapporten.

Konserveringsteknisk förundersökning av romanska målningar i Finja kyrka, Lunds stift finns som PDF.

Vä kyrka

Under 2007 och 2008 utfördes i Vä kyrka en avancerade konserveringsteknisk förundersökning av de romanska målningarna. Under ledning av konservator Herman Andersson arbetade en expertgrupp bestående av bl.a. arkitekt PhD Sölve Johansson expert bl.a. på hydrauliska brukstyper, PhD Poul Klenz Larsen och konservator och kirkekonsulent Kirsten Trampedach från Nationalmuseet i Danmark, konservator Anna Henningsson Stockholm, firman Fokus från Leipzig m.fl.

Konserveringsteknisk förundersökning av romanska målningar i Vä kyrka finns som PDF.

Lyngsjö kyrka och Gualövs kyrka

Konservering av romanska målningar inkluderar ett par av de främsta och bäst bevarade i Sverige nämligen Lyngsjö och Gualöv båda från perioden 1125-50.
Vid Konserveringsarbetet i Lyngsjö identifierades kriterier för att freskal teknik bl.a. i form av mycket tydliga dagsverks- och ställningsskiften.
I Lyngsjö och Gualöv liksom i Vä och Finja finns riklig användning av äkta ultramarin – lapis lazuli. Genom förbindelser med det bysantiska riket är användningen av lapiz lasuli i det tidigmedeltida Skåne och Danmark unik vid jämförelse med övriga Europa.

Den danska konsthistorikern Ulla Haastrup har i flera artiklar behandlat det danska kungarikets förbindelser med Bysans under tidig medeltid. I denna bilagda artikel är utgångspunkten bl.a målningarna i Vä och Gualöv:
Stifterbilleder og deres ikonografi i danske 1100-tals fresker publicerad i ICO - Den Iconografiske Post 2015.

Norra Strö kyrka

Av Vittskövleverkstadens målningssviter framträder den i N Strö kyrka. Målningarna i två långhusvalv och korvalv är fullkomligt unika genom sin höga grad av autenticitet. Friläggningen och restaurering på 1940-talet är utförd med för tiden stor respekt för originalet. Konserveringen 60 år senare omfattade rengöring, konsolidering av puts samt kompletterande friläggning av originalyta.

I absiden finns fragment från tre perioder. En romansk treenighetsframställning med ursprungligen förgylld stuckornamentik. En tidig gotisk dekoration med evangelistsymboler, treenigheten och apostlarna i rad. Därtill fragment av Vittskövleverkstadens målning.

Den rosa skraferingen i bilden visar romanskt stuckornamentik i form av gloria och ornamentalt pallium till Gud Fader och stuckgloria till Kristus. Bildkompositionen har därefter återanvänts i tidig gotiskt skede. Från detta utförande härrör den målningsteckning som är skraferad med svart. Här tecknas tydligt Kristusfigurens överkropp med utsträckta armar. Treenighetsframställningen har en ram av ett fyrpass .Till höger i bilden ses bakkroppen och svansen tillhörande Markussymbolen. De röda punkterna utgörs av försänkta och symmetriskt placerade träklossar av okänd yngre ålder och funktion.